Airplane!

Först och främst, låt oss hålla en tyst minut.

…

Tack. Nu undrar ni säkert varför vi skulle göra detta. Jo, det är för att än en gång hedra Leslie Nielsen som gick bort i November förra året, en man som skänkte åtskilliga skratt till världen genom t.ex. The Naked Gun-serien och… Airplane. Bortsett från de klassikerna har han ju även varit med i två Scary Movie-filmer för att nämna något. Må han vila i frid.

Bestämde mig för att den film som skulle råka ut för mig denna kväll skulle vara ”Airplane!” (eller som den så förfärligt heter på svenska – ”Titta vi flyger”) och vad finns det att säga om den mer än att det egentligen är en väldigt typisk Leslie Nielsen-film. Okej, det dröjer nästan en 30-40 minuter innan man får se honom för första gången, men ack, det är värt väntan. Mycket detta för alla roliga citat han slänger ur sig under filmens resterande timme. Mina två favoriter:

Elaine: A hospital? What is it?
Rumack: It’s a big building with patients, but that’s not important right now.
—
Rumack: Captain, how soon can you land?
Captain Oveur: I can’t tell.
Rumack: You can tell me, I’m a doctor.
Captain Oveur: No, I mean I’m just not sure.
Rumack: Well, can’t you take a guess?
Captain Oveur: Well, not for another two hours.
Rumack: You can’t take a guess for another two hours?

Klockren humor, sådan humor som får en att vika sig dubbel av skratt på golvet. Simpel men underbar komedi!

Storyn kretsar kring Ted Striker (spelad av Robert Hays) som försöker vinna tillbaka sin livs kärlek – Elaine Dickinson – men eftersom hon inte vill prata med honom och hon jobbar på ett flygplan så bestämmer han sig för att åka med flygplanet för att kunna få möjligheten att prata med henne. Väl på planet så börjar så småningom piloterna bli magsjuka genom matförgiftning och eftersom han flög för armén under Vietnamkriget och är enda ombord som ens kan flyga något flygplan så sätts han bakom styrspaken för att landa planet. Under tiden så händer massvis med konstiga saker runt om på planet och även nere i marken – i sann satir-anda.

Gillar du att skratta? Vem gör inte det? Då bör du antingen ha sett denna förut eller se den – NU! Åtminstone så snart som möjligt.

REKOMMENDERAS!

Betyg:
8 av 10

Nude Nuns With Big Guns

Jag älskar Machete, så är det bara. När jag såg trailern för denna filmen så tänkte jag därför ”Åh, denna verkar vara ungefär som Machete!” och var inte sen med att fixa så jag kunde se denna film. T.o.m. samma regissör och allt, borde båda gott. Nej, tyvärr inte, men inte heller den sämsta filmen jag har sett – åh, nej.

Storyn är ungefär att syster Sarah ska avlägga sina kyskhetslöften, men istället blir hon hjärntvättad, nerdrogad och därtill våldtagen av de som säger sig vara hennes (korrupta) andliga ledare. När hon är nära att dö av en överdos får hon ett meddelande direkt från ”herren” i himlen och i det finns det en befallning – hämnas. Ganska ”cheesy” men borde fungera, eller hur? Problemet är… jag tappade intresset väldigt fort. Främst för det hände aldrig något, när det väl hände något däremot så var det snyggt gjort – mycket med hjälp av EFFEKTIV slow-motion.

Titeln anspelar nästan, för många, på en porrfilm och till en viss grad kan jag nästan hålla med om att det nästan är det… i 90% av scenerna (om inte mer) i filmen finns det nakna bröst (och helnaket för den delen), i några scener är det s.k. girl-on-girl-action, i vissa andra är det en man som våldtar oskyldiga kvinnor (t.ex. en äldre nunna) … detta bidrog till att jag tappade fokus på filmen och därtill storyn. Varför bry sig om en story när man får se nakna bröst överallt? Nej, skämt åsido, men den som hade hoppats på en porrfilm borde inte bli besviken i alla fall.

Finns inte så mycket mera att säga om denna filmen så jag låter helt enkelt bli att göra det. Är det så att man känner sig det minsta intresserad, då är det väl bara att gå in på YouTube och söka på titeln, då bör man finna en trailer. Man missar dock inget om man bestämmer sig för att hoppa över detta.

Betyg:
3 av 10

Gulliver’s Travels

Vi har ”alla” hört talas om sagan om Gullivers resor på ett eller annat sätt, eller hur? … Nu är det Jack Black‘s tur att berätta den igen, på ett modernt vis. En hel del saker i filmen är jag nästan 100% säker på att det inte fanns med i historians ursprungliga skick – men jag förstår å andra sidan att man ville förnya det lite och kan faktiskt också hålla med om att de har lyckats sånär med den uppgiften. Åtminstone sånär till att inte göra det löjligt.

Det hela börjar med att vi får följa med Gulliver till tidningen där han arbetar som ”brevbärare” (i brist på en bättre benämning), han jobbar längst ner i byggnaden och vill väldigt ogärna bli varken sedd eller hörd när han är uppe bland de andra och levererar brev och paket till dem – detta gör han extra klart för den nyanställda personen som ska hjälpa honom med breven, bli inte sedd eller hörd, de måste få sin ”workspace”. Ganska snart kommer det fram att Gulliver är ganska feg och dessutom kär i en av journalisterna på tidningen – Darcy, spelad av Amanda Peet – men vågar inte fråga om hon vill äta middag med honom, detta leder till att han råkar ta en ansökningsblankett för att ta ett utlandsjobb… och det i sin tur gör att han ska få utforska den s.k. ”Bermudatriangeln”. Därifrån är det inte långt till Liliput och även alla löljiga försök till att locka fram skratt.

Ett väldigt bra exempel är när Gulliver sitter fängslad i en grotta och säger ”Lame-ass” högt, detta hör givetvis General Edward (denna spelad av Chris O’Dowd) och undrar vad det betyder. När Gulliver sen ljuger och säger att det betyder att man är väldigt ”awesome” och liknande saker så utnämner sig Edward sig till ”The biggest lame-ass in the whole world!”. Way to go.

Något annat är alla referenser till dagens pop-kultur, Gulliver spelar inte bara Guitar Hero i brevrummet på kontoret, han spelar även ”Guitar Hero” i Liliput – där invånare får agera karaktärer i det s.k. ”spelet”. Tycker i det långa loppet att det blir lite för mycket. Det som absolut gjorde mig mest irriterad (även här i brist på bättre ord) var när Jack Black/Gulliver i slutet (tack och lov) helt plötsligt börjar sjunga i klassisk Tenacious D-anda om ”War, what is it good for? Nothing as far as I know!”. För all del, det är inte det… men snälla, att sjunga och ”rocka” hör inte hemma i en film som denna.

Nej… filmen var väl okej att se, inga 90 minuter som jag ångrar att jag slösade bort (hade ändå inget bättre att göra)… men inte heller någon film som jag skulle säga att ”Åh, denna MÅSTE du se innan du dör!”, absolut inte. Se den om du känner för lite löjlig Jack Black-humor. Inte? Se en Disney-film istället, de gör aldrig en besviken.

Betyg:
5 av 10

Source Code

Förbered dig på att bli förvirrad, det är vad jag säger om man ska ge sig in på att se denna filmen. Det är inget dåligt att filmen är förvirrande, absolut inte, det ger snarare filmen ett extra djup – ungefär som med Shutter Island och, vad jag har hört, Inception. Ska försöka att inte spoila alldeles för mycket, det kan ju vara lite dumt att göra.

Jake Gyllenhaal (Donnie Darko, Prince of Persia: The Sands of Time m.fl.) spelar här en död heliktoperpilot som genom artificiell hjälp lever genom ett datorprogram som i sin tur skickar honom till en alternativ verklighet där han måste hitta den person som har lämnat en bomb på ett tåg som är på väg till Chicago. Detta är en väldigt enkelt beskrivning av storyn i filmen. Han åker in i denna alternativa verklighet, dör, åker tillbaka, dör, åker tillbaka och den proceduren upprepas flertalet gånger – t.o.m. så ofta att skaparna av filmen i vissa fall skippar igenom hela scenariot flertalet gånger. Fast det är visserligen bra, för annars hade det bara blivit enformigt vilket det ändå är farligt nära… och det gör Jake’s karaktär lite narr av, faktiskt.

När filmen började kände jag ”Jaha?”, att många saker var löljiga… när man sedan började lära känna Sean (Jake’s karaktär) och åtminstone liiiite började förstå varför han var tvungen att åka tillbaka in i den andra verkligheten så började jag sätta mig in i filmen betydligt mer. Om det verkar som att filmen inte är mycket att ha under de första 15-20 minuterna så har jag egentligen bara ett råd – ge inte upp, kämpa på, det kommer löna sig!

SPOILER!!!

Det jag blev mest förvirrad över var… mycket, egentligen, men det som förvirrade mig mest var följande: Hur kunde Sean skicka ett mail från den alternativa verkligheten till den ”primära” och mottagaren fick mailet och kunde läsa det? Borde inte gå, såvida han inte skickar den via ”källkoden” (Source code) men den är å andra sidan nerstängd när mailet skickas… eller tas emot, glömt vilket av dem det var. Var det för att han tog över en annan persons identitet? En person som dog i explosionen som sedan inte höll hus.

Betyg:
7.5 av 10